Nytt år och nya äventyr, jag har skrivit detta inlägg tusen gånger om, sparat utkastet och, raderat men inte vågat trycka på publicera, kanske för att jag inte vill blotta mig men samtidigt tycker jag att det är skönt att skriva ner vad jag känner, tänker och går igenom. För att jag vet att vi är inte ensam, det finns en hel drös av människor som går igenom det vi har kämpat med i flera år.
Förmodligen är det endast ett fåtal personer som läser mina inlägg i dagsläget, jag är inte direkt duktigt på att marknadsföra mig själv men egentligen gör jag det mer för mig själv än för er.. Kanske ett sätt för mig att ta mig vidare, att ta nästa steg.
Jag trodde aldrig det skulle vara så här svårt, vi är två personer som älskar varandra och som vill bilda en familj men av någon anledning så går det inte. De senaste åren har vi gått igenom ett fler tal läkarbesök, hormonsprutor, trötthet, sorg, förhoppning, tårar, orättvisa, hopplöshet, längtan mm.
Självklart ger vi inte upp (även fast jag vill ibland) utan vi kämpar vidare, och tar nya tag under 2020. Men när ger man upp? Jag är inte ung längre, hur många år ska jag lägga ner på det hela? När ska jag acceptera, om jag skulle behöva acceptera att jag inte kommer bli en mamma?
Med det sagt behöver jag hitta tillbaka till mig själv, hitta ett liv där jag trivs och kan vara lycklig utan att vara en mamma. Om det är att bytta jobb, hitta en ny hobby, flytta, bytta livsstil, jag vet inte men nånting måste hända för jag känner att jag slösar bort mitt liv med att inte må bra.
Jag har bestämt mig att under 2020 ska jag uppleva/göra följande saker (kommer säkert komma på fler),
- Köpa ett par vandrarskor och börja vandra,
- Gå på museum – bli inspirerad
- Göra något roligt lopp – oklart vilket Color run kanske
- Cykla runt Gotland – kanske köra Gotland360
- Måla mer, skapa mer, sy mer
- Vara ute på landet mer, bygga ett trädäck, inreda attefallshuset, bada, meditera på loftet.
- Ta hand om mig själv, skratta, dansa, vila, hitta tillbaka till träningen, äta bättre, vara glad.
